OJ, så många ni var som svarade med fina rader på gårdagens inlägg. Det berör om något.
Men så svårt det är ändå, när alla dessa ord inte räcker till. När inga ord i världen kan hjälpa.
När man så gärna vill, men ändå inte kan - inte räcker till.
När någon känner sig liten som en fågel, och är ensammast i världen och sitter där på sin skira lilla pinne...
Kanske ett litet kviddevitt ändå kan vara något litet att gripa tag i, eller vad tror ni?
Ett litet kviddevitt, eller?!
Japp, det blev en liten pippi till slut. Vi får väl se om den får vingar och flyger iväg...
♥
Hej Emelie,
SvaraRaderaÅh, viken fin PIPPI..och så älskar jag ordet KVIDDE VITT, ha, ha.....
Skulle vilja måla pippin för det är en så jättefin illustration..har du skissat den??
//Kathryn
Det stämmer Pippin är min design, den har jag gjort i mitt datorprogram.
RaderaNär en fågel känner sig liten och ensam har den friheten att flyga iväg, högt, högt upp och kan då se det som oroar ur en annat, nytt perspektiv...som människa får man istället blunda och föreställa sig det i tanken...
SvaraRaderaKram,
Regina
Så fint skrivet Regina...
RaderaVackert skrivet! Kram
SvaraRaderaDen här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaHi! I absolutely love your photos. I am Swedish by heritage, but unfortunately don't know Swedish, so I can't read your blog, but I definitely love looking at it. I have nominated you for the Versatile Blogger Award http://versatilebloggeraward.wordpress.com/ with much appreciation!
SvaraRaderaTera @ http://teraslens.cmforums.org/ and http://throughmyeyescolor.wordpress.com/
Hej du fina,
SvaraRaderaVärdefulla ord. Som alltid.
Stor kram Jes ♥
Kviddevitt du fina och ha en härlig dag:)))
SvaraRaderaKram kråke